Tillverkningsnr 38 typ BP 10 Lisa I

 

Lidwall & Söner tillverkade denna passbåt för eget bruk den 10 juli 1948. Längd 6,5m Bredd 1,9 m. Första motorn är okänd, sedermera utrustad med en Penta C2. Såldes okänt år till Dynäs AB Väja.

 Sommaren 1948, Lidwall & Söner hade funnits i snart fyra år och levererat båtar i tre. Gösta, Gunnar och Sigvard hade flyttat hem och jobbade i firman, Martin var på ingång. Verksamheten växte och affärerna gick bra. Den 38:de båten blev en nöjes- och representationsbåt, den första LISA-båten.

LISA I med ett slankare och annorlunda skrov är sina arbetande systerfartyg. Som synes av sotet på akterspegeln var hon välanvänd, dåtidens marinmotorer var något mindre miljövänliga än dagens, lindrigt uttryckt. I bakgrunden kyrkbåthuset i Tibble by. Från Lidwallssidan arkiv ca 1952.

LISA var en akronym, LIdwall & Söner AB. Sigvard som var en hängiven fritidsskeppare, hävdade alltid att namnet betydde ”lisa för själen”.
 Som uppskattad nöjesbåt för bröderna och deras familjer tjänstgjorde hon till ungefär 1955, då hon ersattes av LISA II (nr. 270).  Söndagsturer, kapprodder, fiske och en och annan övernattning, företrädesvis vid Vafverön dit fader Erik tagit pojkarna på nöjesturer redan vid seklets början. Gunnar berättade om hur man åkt upp med en av de stora varpbåtarna och blivit avsläppta med en julle, övernattat i kojan och hur far sedan rott mor Karin och pojkarna hem till Övermo. En sträcka på drygt en och en halv mil. ”Ett årtag per andetag” löd receptet!


Men nu skulle man alltså företa lustturer på egen köl! Fritidsbåtar var på den tiden ett mycket udda inslag i sjölivet på Siljan. Redaktör Mats som föddes 1955 har av lätt insedda skäl inga minnen av LISA I, men däremot av LISA II. Ett uttryck som bitit sig fast vara att ”tinga”, dvs. boka båten.

Skrovet var 6,5 meter, samma som storsäljaren BVV- 10. Men som synes på bilderna var skrovet slankare och akterspegeln rund. 1,9 m bred jämfört med BVV-10 som var 2,2 m. Nu var det ju komfort och hastighet som var prioriterat. Den första motorn torde varit en bensin/fotogen, särskilt Sigvard var mycket skeptisk till att ha bensin ombord med tanke på riskerna. Då LISA I såldes vidare till Dynäs AB i Väja en mil ovanför Kramfors, hade hon en Penta C2 bensin på 12 hkr. Detta kraftpaket började tillverkas först 1952, men red. har inte kännedom om vilket år båten sålts eller när motorbytet kan ha skett. Okänt också vilken uppgift hon fick, inspektionsbåt eller lustjakt åt en eller annan brukspatron?

 

En bild från strandkanten, inga andra båtar i sikte på Österviken, kaffe på ett spritkök på rufftaket.
Det var andra fritidsbåtstider i skarven 40- och 50-tal. Foto Sven Wåhlin, familjens arkiv.

Tillbaks